I måndags körde jag igång med träning efter mitt långa uppehåll med förkylning (både innan och efter Öppet Spår alltså). Jag kände mig frisk, trots att jag fortfarande inte kände mig helt hundra pga lättare slemhosta emellanåt. Det blev gymmande med älskling, och det gick rätt bra. Har börjat med ett program nu, så jag testade på övningarna, försökte komma på vad jag skulle ha för vikter till att börja med och så.

 

Igår var det dags för träning igen. Spinning och core stod på schemat och jag kände mig fortfarande inte helt hundra med hostan/halsen. Men det hade inte blivit sämre efter måndagen så jag tänkte att jag kunde köra. Spinningen var sjukt jobbig och rätt tråkig, haha. Jag brukar faktiskt inte tycka spinning är så kul, men det känns som en så jäkla bra träning och ibland får jag bara lust till det i alla fall. Halsen krånglade dock lite, kändes typ som att jag hade ett litet lock för halsen som jag kunde hosta bort om jag tog i ordentligt, så det var lite jobbigt... Sen så var det så obekvämt att sitta på en cykelsadel, är ju inte van med det längre, så idag har jag ju ont i rumpan xD haha. Men passet gick relativt fort trots allt och efteråt flimrade det för ögonen och jag var nästintill svimfärdig, igen. Tycker det är en lite obehaglig känsla faktiskt...

 

Efter spinningen var det som sagt dags för core. Ett kort men intensivt pass. Jag tänkte att jag går ner och lägger mig på mattan i alla fall, för när man ligger ner brukar ju svimmningskänslan gå över. Sagt och gjort, svimningskänslan försvann och jag körde corepasset som vanligt. Tyckte att jag orkade mer den här gången än vad jag brukar, men det var samtidigt sjuuukt jobbigt :)

 

När vi (ja, älskling gymmade medan jag gick på pass) kommit hem igår kändes det trots allt så jäkla skönt i benen/kroppen, glad att jag gick på spinningen trots allt :) och idag sitter jag här, fortfarande varken bättre eller sämre i förkylningen, med skön träningsvärk i magen och ryggen - härligt! :)