Ombytta dagar
Nu bryter jag av semesterberättandet med ett annat inlägg. Första veckan på jobbet är nu till ända och det känds verkligen att man inte jobbat på länge. Var riktigt trött av att kliva upp kl 6 varje dag, dagarna kändes långa och det nästan värsta av allt - solen och värmen bestämde sig äntligen för att komma fram. Jag menar, jag är ju såklart glad över att det är fint väder, men det hade ju varit något bättre om det kom när man hade semester...! Vi försökte dock göra det bästa av situationen genom att sitta uppe på takterassen på de luncher och fikaraster som erbjöd det.
På onsdagen var jag även ut på en trevlig AW med Sandra, ett mycket bra avbrott på veckan som gjorde att den gick lite snabbare. Vi var ut och åt middag i Gamla Stan, pratade och gick runt där. Är alldeles för sällan man går där kom jag fram till, är ju väldigt fint och mysigt :)
Stortorget - Gamla Stan
På torsdagen hade jag bestämt mig för att gå ut och springa när jag kom hem. Var riktigt taggad på det på jobbet, men på vägen hem dippar jag totalt. Mådde inte alls bra när jag kom hem. Var helt slut, huvudet tryckte och kroppen vill hellre lägga sig i sängen och sova. Men jag tar mig ut, tänker att jag åtminstone kan gå, men jag springer. Kommer ungefär 3 km innan jag känner att jag måste stanna för att jag mår så illa. Går en bit men börjar sedan springa igen. Ytterligare två gånger var jag tvungen att stanna till och gå en kort bit men kunde ändå springa förvånansvärt mycket. Var slut men stolt när jag väl är hemma, och konstigt var nog inte det. Då jag senare mätte upp rundan, som jag trodde var ca 5 km, till 8 km, blev jag rätt chockad! Det kanske inte var det bästa att springa när man mådde sådär, kanske vissa tänker, men jag tror inte direkt att någonting blev värre av det (utan snarare tvärt om). Mådde bättre när jag kom hem, fick äta och sen hade jag iofs väldigt ont i huvudet... När A och N kommer hem senare på kvällen är jag inte så pigg. Trött, ont i huvudet och känner inte riktigt igen mig själv, det gjorde nog inte A heller... :/ Stackarn! <3
När jag väl var hemma igen!
Brukar inte riktigt gilla såna här bilder, men bjuder på en för en gångs skull ^^
Så på fredagen kände jag att jag behövde vara hemma. Vara hemma, vara med min älskade A och vara ute i solen. Så jag bytte jobbdagar, var hemma på fredagen när det var riktigt fint väder och jobbade idag istället, när det skulle vara sämre.
Det visade sig vara ett riktigt bra val, då jag och A kunde åka till stranden igår för att lägga oss och sola och bada för första gången den här sommaren. Vi hade lunch och fika med oss och var där i närmare 4,5 timme, verkligen jättehärligt! Vattnet var ganska kallt vid första känslan mot huden, men blev snabbt helt okej att vara i. Kliva/hoppa i själv fick jag dock inte göra, då det var Någon som envist skulle knuffa i mig - som tur var (för honom) hoppade han i själv samtidigt ;)
En glad Lina - i starkt solljus... :)
När vi badat och solat färdigt cyklade vi hemåt, duschade och bytte om. Sen cyklade vi in mot centrum för att handla lite smått och gott. Var otroligt skönt att vara ute och cykla, det blir ju inte mycket av med det nu för tiden. Men sen hade vi lite ont i rumpan båda två, för det är sjukt va obekväma cykelsadlarna "är" när man inte är van ;)
Kommentarer
Cissi säger:
Duktig du är som kommer ut även när du inte är på topp. Och vad skönt att kunna byta jobb-dagar ibland 😊
Svar:
Helbraflinga
Fröken M säger:
Jag skäms nästan över att erkänna det,
men jag har inte vågat mig i plurret en enda gång i sommar.
( men jag skyller å att det är så satans kallt i vattnet !! ;) )
Svar:
Helbraflinga
Trackback