Ja helgen har alltså tillbringats i Sandviken för min del. Åkte upp med tåget i fredags och hade bokat det enda direkttåget som går. Trots det fick jag inte åka tåg längre än till Gävle, det var ju såklart något problem på nån ledning tyckte jag att de sa. Menmen, ersättningsbuss fanns och jag kom fram till Sandviken bara 2 minuter efter tåget skulle ha varit där, så det var väl helt okej ändå. Väl hemma bjöds jag på Tacopaj och sen blev det umgänge med familjen under kvällen :)

 

På lördagen blev det först sovmorgon (inte om du frågar mina systrar dock), frukost och lite umgänge hemma igen innan jag var upp med Ringo på stan och käkade lunch och pratade en hel del. Roligt att träffas igen och det var väldigt skönt att sitta ute i solen i t-shirt utan att frysa! :) Kl tre begav jag mig hem mot Sarah, gick igenom min gamla skolgård på vägen - väldigt länge sen man gick där! Hos Sarah (med familj) vaknades det Almondytårta med glass (dom är ju farligt goda de där tårtorna) och en massa snack. Riktigt kul att ses igen och se hur lilltjejen har växt :)

 

 

Det var inte färdigt med besök där, efter jag varit hos Sarah gick jag till mormor o morfar, lånade duschen och bytte om innan mina kusinerns mammas kalas. Hann sitta och prata lite också innan vi gick iväg :) På kalaset blev det god mat och fika samt en massa pratande med ännu mer folk (släkt och släktens släkt) man inte sett på länge. Var ungefär såhär jag hade tänkte mig att min helg skulle bli - träffa så många av de jag ville träffa som möjligt ;) Kvällen var slut vid elva, så proppmätta och trötta åkte vi hemåt.

 

På söndagen vaknade jag i ett tomt hus, pappa jobbade och mamma, Linnea och Lotten hade åkt iväg till Falun på handbollens dag. Jag tog det lugnt på förmiddagen och gick upp på stan (med min tunga packning) för att äta lunch med Jessica. Det är helt sjukt att det inte är någonting, förutom pizzeriorna, som har öppet på söndagar, då när man har tid menar jag :) Det blev en kycklingsallad på Viking, den var riktigt god faktiskt! Blev en massa snack där med och sen gick vi och satte oss på resecentrum i solen i väntan på min buss. Trevligt att träffas igen, lite längre stund än efter bandyfinalen också :)

 

 

På bussresan till Gävle hann jag bli lite nervös över att jag inte skulle hinna med tåget... Det tog sån jäkla tid när folk skulle kliva på bussen (berodde kanske på att man numera kan betala med kontantkortet i bussen, så alla skulle stå där och knappa in en massa) så när jag väl stod på perrongen i Gävle var det 2 minuter till tåget skulle avgå. Men jag hann, och sen fortsatte resan hem mot Stockholm och min fina sambo, med son :)

 

Idag har jag verkligen ingen lust. Ingen lust för någonting. Är trött, har ont i huvudet för fjärde dagen i rad och är stressad över det som ska hinnas med idag (kanske därför jag har ont i huvudet också...?). Tog en ipren det första jag gjorde när jag kom till jobbet, inte för att den hjälper för orsaken, men den får mig i alla fall att orka med lite bättre.

 

Träningen igår gick inte särskilt bra den heller, var sjukt jobbigt. Och inte jobbigt för att det var tunga pass, utan för att jag kände mig så jäkla klen i kroppen. Jag vet inte om min kropp tyycker att det blir för mycket träning nu på en gång, den som har varit van med att jag knappt haft tid för sånt.. Aja, jag vet inte. Nu blir det två vilodagar i alla fall, så får vi se sen.

 

Nej nu blev det ett deppinlägg här, men jag ska försöka se det positiva. Man kanske skulle börja med såna där positiv-listor... :) Kan ju testa med en idag bara för det:

 

Det gick ju bra, jag fick ihop hela 5 punkter till och med.

 

Visst är det väldigt fint när det ser ut såhär ute, det kan man inte komma ifrån. Men att det ska komma nu, när det redan har varit "vår" och när man bara vill ha soliga varma dagar, det är inte helt snällt ;) Känner verkligen det där behovet av solljus i kroppen... Men imorgon ska det tydligen blir 11 grader varmt, så då är förhoppningsvis allt borta till helgen så man kan vara ute och njuta av solen en stund :)

I am, not made for working overtime
And you know
Don't even like the nine to five
I wish all those lazy days were everyday
And you know
Wouldn't want it any other way
Although some might say
I throw life away
I just ain't got time to save
I might be insane
And I may complain
Don't believe no pain no gain

I'm busy, busy, busy
Doin' nothin' at all
I'm stressin' over nothing
Don't bother to call
I'm busy, busy, busy
Doin' nothin' at all
Don't bother to call
I'm doin' nothin' at all

Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I dream
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I dream

I am, always almost there in five
And it's, always the night before deadlines
You know, don't bother calling before noon
Even when, you say later its still too soon
Although some might say
I throw life away
I just ain't got time to save
I might be insane
And I may complain
Don't believe no pain no gain

I'm busy, busy, busy
Doin' nothin' at all
I'm stressin' over nothing
Don't bother to call
I'm busy, busy, busy
Doin' nothin' at all
Don't bother to call
I'm doin' nothin' at all

Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I dream
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I dream

You may, not approve of my lifestyle
And while, you working I'll be living life
So you, can call me lazy if you like
Don't care, this is the story of my life

'Cause I'm busy, busy, busy
Doin' nothin' at all
I'm stressin' over nothing
Don't bother to call
I'm busy, busy, busy
Doin' nothin' at all
Don't bother to call
I'm doin' nothin' at all

Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I dream
Don't wanna work, work, work
I wanna make money while I sleep
Don't wanna work, work, work
Don't wanna work

Den här helgen har varit en väldigt lugn och skön helg. I fredags efter jobbet åkte älskling och jag in till stan för att äta middag. Blev trerätters på Texas Longhorn. Nachos med dipp till förrätt, chicken fajita till huvudrätt och sen deras gudomliga chocolate brownie med valnötter och vaniljglass till efterrätt :) Det var jäkligt gott, men jag blev så mätt så jag nästan mådde illa även igår... Igår blev det inte särskilt mycket gjort här hemma, en del fixande/städande/tvättande hemma och sen en del datorspelade. Sen gomat i form av Tacopaj på kvällen när man fått tillbaka aptiten igen ;) haha.

 

 

Idag har det varit en lugn förmiddag, älskling klev upp 6.30 för att kolla på F1. Jag fick ligga kvar och sova tills jag vaknade, vilket blev en timme senare. Då kände jag mig verkligen utvilad (konstigt hur det har blivit, känner sig utvilad kl 7.30 en söndag morgon^^) och gick jag ner och fixade frukost till oss framför F1:n som fortfarande höll på. F1 har faktiskt blivit lite småintressant.. :P vi hade tänkt åka iväg och gymma idag, men det blev en promenad istället då A inte kände sig helt hundra. Var en riktigt härlig promenad ute i solen, trots att det blåste en del :) efter det blev det hem för en snabblunch och sen åkte jag in mot stan och vidare till Solna där jag träffade upp Amanda för bandyfinalen. Så idag fick jag alltså se Friends Arena för första gången från insidan. Det var Sandviken som mötte Västerås och jag låter bilderna tala nästan för sig själva:

 

I måndags körde jag igång med träning efter mitt långa uppehåll med förkylning (både innan och efter Öppet Spår alltså). Jag kände mig frisk, trots att jag fortfarande inte kände mig helt hundra pga lättare slemhosta emellanåt. Det blev gymmande med älskling, och det gick rätt bra. Har börjat med ett program nu, så jag testade på övningarna, försökte komma på vad jag skulle ha för vikter till att börja med och så.

 

Igår var det dags för träning igen. Spinning och core stod på schemat och jag kände mig fortfarande inte helt hundra med hostan/halsen. Men det hade inte blivit sämre efter måndagen så jag tänkte att jag kunde köra. Spinningen var sjukt jobbig och rätt tråkig, haha. Jag brukar faktiskt inte tycka spinning är så kul, men det känns som en så jäkla bra träning och ibland får jag bara lust till det i alla fall. Halsen krånglade dock lite, kändes typ som att jag hade ett litet lock för halsen som jag kunde hosta bort om jag tog i ordentligt, så det var lite jobbigt... Sen så var det så obekvämt att sitta på en cykelsadel, är ju inte van med det längre, så idag har jag ju ont i rumpan xD haha. Men passet gick relativt fort trots allt och efteråt flimrade det för ögonen och jag var nästintill svimfärdig, igen. Tycker det är en lite obehaglig känsla faktiskt...

 

Efter spinningen var det som sagt dags för core. Ett kort men intensivt pass. Jag tänkte att jag går ner och lägger mig på mattan i alla fall, för när man ligger ner brukar ju svimmningskänslan gå över. Sagt och gjort, svimningskänslan försvann och jag körde corepasset som vanligt. Tyckte att jag orkade mer den här gången än vad jag brukar, men det var samtidigt sjuuukt jobbigt :)

 

När vi (ja, älskling gymmade medan jag gick på pass) kommit hem igår kändes det trots allt så jäkla skönt i benen/kroppen, glad att jag gick på spinningen trots allt :) och idag sitter jag här, fortfarande varken bättre eller sämre i förkylningen, med skön träningsvärk i magen och ryggen - härligt! :)

Den 23 februari åkte ju jag Öppet Spår. har ju haft det legandes framför mig nu i ungefär ett år, tränat (men alldeles för lite) och förbrett mig inför det. Sen så blev jag sjuk innan loppet, en förkylning som dock enbart bestod av halsont dagen innan loppet skulle gå. Jag var länge orolig att jag inte skulle kunna åka, men redan på morgonen (natten) när vi klev upp för att åka iväg mot starten kändes det lite bättre, nästan bra. Sov hela vägen i bussen från Mora till Sälen och kände mig hyfsat pigg när vi kom fram till ett blåsigt, mörkt och folkrikt Sälen. Jag tänkte starta loppet, trots att jag inte var helt hundra. Innan hade jag haft ett mål på under 9 timmar, men en bra tid innan loppet (allt eftersom jag sett att det inte kunnat bli så mycket skidträning, plus att jag sedan blev förkyld) hade jag inget mål tidsmässigt. Målet var alltså bara att ta mig i mål (om kroppen inte sa ifrån pga förkylningen). 

 

Starten gick kl 7.00 och vi åkte väl förbi startlinjen ungefär kvart över sju. Sen väntade den första ordentliga backen och de samanlagt 4 km uppför. Jag tog det så lungt som jag bara kunde, försökte spara på så mycket krafter som det bara gick. Båe för att jag visste att det var sjukt långt kvar, men även för att se hur kroppen klarade av skidåkningen. I två timmar/två mil körde jag lungt och avvaktande och faktiskt, så kändes kroppen bra. Jag blev inge sämre av att åka, så jag körde vidare. Vätsekontrollerna kom och vid Risberg (andra stoppet) var jag ganska nöjd med mig själv, då hade jag ju ändå åkt längre än vad jag någonsin gjort på en och samma gång förut (35km). men det var riktigt kul och jag kände mig fortfarande bra i kroppen, dock hade jag haft det väldigt dåligt medfäste fram hit, men allt eftersom det började bli varmare ute så fick jag även bättre fäste. Jag letadeblöta spår i uppförsbackarna och isiga spår utför, det funkade bäst.

 

När jag kom till Evertsberg, och alltså hade åkt halva loppet, började det bli en riktigt pärs Det gjorde så fruktansvärt ont i kroppen. Det var där och då jag hade min enda lilla korta tanke om att kanske kliva av. Men den försvann ganska fort. jag tog en lång paus, åt och drack lite, gick på toa bara för att få ta av mig skidorna en stund - och sen väntade ju 2km nerförsbackar. Sen körde jag även ikapp Sebastian och fick någon att prata med. Det gjorde den följande milen betydligt enklare, men sen orkade jag inte hänga på längre. Milen mellan 60-80km var de absolut tyngsta på hela loppet. Efter sista kontrollen i Eldris fick jag dock en extra energikick, jag vet inte omdet var för att det bara var en mil kvar, för jag insåg att jag skulle kunna komma in på under 10 timmar, eller om det var för min Energi-gel som jag tog strax innan. Men den sista milen kändes det som att jag körde snabbare än hela resten av loppet, men det var bara nästan så såg jag på tiden i efterhand. Sprang dock upp för varenda backe och åkte förbi en jäkla massa folk på den där sista milen, så det kändes jäkligt kul :) Kunde till och med lägga in en stakspurt på slutet ;)

 

 

När jag till slut kom imål, efter 9 timmar och 49 minuer, kom tårarna, helt utan förvarning. Men det var en sån lättnad att komma i mål och jag var så jävla trött. Kunde till slut få ta av mig skidorna och jag längtade verkligen efter att få gå. Men jag kunde knappt gå, jag stapplade fram som en jag-vet-inte-vad, haha. Tog mig i alla fall från målet, till skidinlämningen och vidare till bussen som skulle ta oss till våra saker (ombyte och dyl. som vi lämnade ifrån oss vid starten). Det var såå skönt att sitta ner! När jag hittat mina saker, somsåklart låg lääääängst bort på fältet, skulle jag gå 300 meter till duschanläggningen. Och herregud vilka 300 meter! Jag fick lov att stanna flera gånger för att jag inte orkade hålla i min påse och min väska, de bara gled ur händerna på mig. Det måste ju ha varit en syn det också ^^

 

Sammanfattningsvis så var det en jäkligt kul upplevelse, inte så jobbigt fysiskt/pulshöjande som jag skulle tro, men däremot bra mycket ondare i kroppen. Trots det tyckte jag ändå att det var roligt under precis hela loppet och kommer verkligen vilja åka igen någon gång :) Men då hoppas jag på att få vara frisk innan och även att det har varit bra mycket mer snö under vintern innan.