Idag hade jag bestämt mig för en promenad med lillan, då det har blivit lite dåligt med det. Efter frukost och matning (ja, klockan hade hunnit bli 13.40 till och med) tog vi oss iväg på en promenad medan pappan låg hemma och kurerade sig. Jag satte på ett avsnitt av Tvillingpodden och började lyssna. Avsnittet handlade om en tvillinggraviditet/förlossning och det var så komiskt - dottern hette Allie ;)
Medan jag var ute o gick så funderade jag över graviditeten och att vår Allie är här. Under graviditeten så sa jag ofta att det kändes så overkligt att jag var gravid och att det låg en bebis i magen. Det känns också mer och mer konstigt såhär i efterhand att hon verkligen har legat där inne. Jag förstå liksom inte hur någon som ser ut som en människa har kunnat ligga där inne och växa. Ju längre ifrån förlossningen jag kommer, desto mer overkligt känns det även att jag har fött fram henne. Visst, jag kommer verkligen ihåg känslan när hon kom ut, men jag såg det ju liksom inte och har inte ett visuellt minne utav det. Det kanske hade gjort att det hade känts mer verkliget såhär i efterhand.. Hur konstigt och overkligt det är känns så är det ju trots allt helt underbart! Tänk att vår lilla flicka är här <3 (det här kommer jag att säga mååånga gånger).
Bild från när mamma o mina systrar var här, men ungefär såhär såg det ut idag med :)
Promenaden blev 1h 15min lång, och när jag kom hem var jag heeelt slut. Var länge sedan jag gick så långt, försökte hålla tempo plus att det var riktigt varmt ute. Det var dock skönt att få det gjort och jag njöt :) Hittade faktiskt en ny liten väg att gå på idag, trots att jag trott att jag gått på alla vägar där i Öringe :P Väl hemma igen blev det en välbehövlig dusch, sen iväg o handlade lite och gick hem o gjorde lunch. Var fortfarande helt slut, så efter att Allie hade fått äta så gick vi och la oss en stund. Eller jag trodde i alla fall att det skulle bli en stund, istället blev det närmare tre timmar (!). När vi vaknade igen var klockan 18.20 och jag var helt mosig. Men det konstigaste av allt, tyckte jag nog ändå, var att mina linser inte skavde det minsta lilla. Jag menar, efter tre timmars sömn. Det har aldrig nånsin hänt! Iofs har jag nog aldrig sovit så länge med linser i heller, men de brukar skava efter en timmes sömn. Bra nya linser jag fått, synd bara att jag tycker att jag ser dåligt i dem...
Nu på kvällen hade jag bestämt mig för att laga
köttfärslimpa. Eftersom att klockan blev så mycket när vi sov, så tänkte jag först skippa det ändå. Men, jag ändrade mig, och tur var väl det - för oj va gott det blev! :) Under tiden som köttfärslimpan stod och gottade sig i ugnen fick sig lillan
bada. Hon gillade det lika mycket den här gången :)
Idag har Allie varit med oss här på "utsidan" i 2 hela veckor. Tiden går verkligen fort, och även fast det känns som att förlossningen bara var för någon dag sedan så känns det å andra sidan som att det var rätt länge sedan.
Idag var vi på det första BVC-besöket, skrev in oss, vägde, mätte och undersökte Allie. Vi fick gå därifrån med betyget UA (= utan anmärkningar) och sköterskan sa att hon var ett riktigt praktexemplar "som inte ens hade storkbett på kroppen" :) Det värmde i mammahjärtat att höra! <3 Jag frågade också om en prick (ja hon har faktiskt nån sån) som Allie har på halsen och som ser ut ungefär som en "klämfärdig" finne. Jag gissade på att det kunde vara en talgansamling, vilket det också var. Ingen fara med den med andra ord, den fick gärna vara där sa sköterskan, och den skulle försvinna så småningom.
Nu när Allie är 2 veckor:
- Väger hon 4010 gr och är 54 cm lång. Undra om hon var för ihopkurad på mätningen efter förlossningen...?
- Ser man att håret har börjat bli längre på huvudet. Jag undrar såå hur hennes hår/frisyr kommer att se ut sen, och jag längtar tills man kan göra flätor, sätta upp tofsar osv - hoppas hon vill ha det bara :)
- Ler hon då och då, verkar dock inte vara av någon särskild anledning. Är mest när hon sover, är nyäten eller nybajsad - när hon är nöjd med andra ord.
- Har hon fortfarande storlek 50 på kläder, även om hon började testa 56 efter en vecka. Vissa utav 50-kläderna börjar bli korta och vissa utav 56-kläderna är istället väldigt stora.
- Har hon börjat fästa blicken lite grann emellanåt. I babygymmet tittar hon på Laban och Labolina när man skallrar på dem.
- Tycker hon verkligen om att åka vagn. Tror hon tycker det är mysigt där inne :)
Jag satte mig och skrev om det som gått på vecka 40, på söndagen (strax efter lunch) innan Allie är född. Jag tänkte visa vad jag skrev, och även ha det dokumenterat för min egen skull :) Såhär skrev jag då:
Under veckan som gått har jag varje morgon känt mig jättesvullen i händerna. Det har gjort ont att böja fingrarn och jag har liksom fått anstränga mig för att de ska gå att knyta händera. Tycker dock inte att de ser jättesvällda ut, men det känns som sagt.
Under nätterna har jag numera behövt gå upp minst två gånger för att kissa, och ibland tre. Tycker det är jobbigt varje gång jag vaknar, för jag har ont i höfterna/magen och har liksom blivit stel i hela kroppen. Dock så somnar jag alltid om väldigt snabbt, så det är skönt! Men jag bävar mig ändå lite för nätterna när det är dags att sova på kvällen..
Annars har bebisen rört på sig, förutom under torsdag eftermiddag/natt och fredag förmiddag. Då rörde bebisen på sig väldigt lite tyckte jag, och jag började blir riktigt orolig. Jag testade att dricka kallt vatten, buffa på bebisen, jag la mig ner i sängen på båda sidorna, spelade upp bebisens kanin-speldosa för magen men det enda jag kände var nån ynka rörelse. Var på väg att ringa till förlossningen för att få komma in och kolla, men när jag åt lunch så kände jag att bebisen började sparka igen, rätt rejält också!. Sen dess har det varit en massa rörelse igen, och allt har känt som vanligt :) Otroligt skönt, man blir ju så nojig..
Igår morse tror jag att en del utav slemproppen gick (sorry för kanske inte så trevlig info) och i morse betydligt mer. Under söndag natt/morgon och på förmiddagen kände jag en hel del "värkar" eller vad det nu var för något. Det smärtade i höfter, upp/inåt svanken och ibland även under magen (som mensvärk). De kom och gick, och som tätast kom de med ungefär 15 min mellanrum där innan lunch.
Sedan vet ni ju på ett ungefär hur det gick.. Värkarna kom dock lite mer sällan (var 30-40 minut) under eftermiddagen, för att sedan öka på igen. Resten spar jag till förlossningsberättelsen :)
Bara för att jag alltid tagit med texten om bebisen och mamman tidigare, så får den vara med även nu, men med lägre prioritet. Såhär stod det:
Bebisen
Nu är bebisen helt klar och väger ungefär 3,6 kg och är cirka 51 cm lång, men vikten och längden kan variera mycket och kan vara genetisk. Vikten ligger oftast mellan 2,8 och 4,5 kg och längden mellan 47 och 55 cm. Nu är det riktigt svårt att röra sig i magen. Trots platsbrist i magen kan det dröja två veckor till innan den vill ut. Moderkakan är stor som en vanlig omelett och väger runt 0,9 – 1,4 kg.
Mamman
Magen är ungefär lika stor som i förra veckan. Det är dags för din bebis att komma ut nu. Många kvinnor går över tiden med 14 dagar och ibland lite till. Det är bara cirka 5 % som föder på den beräknade förlossningsdagen så räkna med plus/minus 14 dagar.
Det kändes knappt som att vi hann komma hem innan det första blombudet kom. Vi kom ju hem på tisdagen och på onsdagen kom det här från Sandra :) en superfin kreaktion och jättegoda praliner, jag som normalt sett är väldigt kinkig med såna.
Någon dag senare ringde ett nytt blombud, den här gången var det en bukett och en nalle från mina kollegor :) Det såg ut såhär:
På lördagen var det dags för första besöket här hemma, då kom min mamma och mina systrar ner och hälsade på. Alla var helt lyriska över lilla Allie och de kunde varken hålla händer eller telefoner borta från henne ;) När de var här blev det två barnvagnspromenader, den ena ner till nya badet i Strand medan det åskade och så småningom även började regna. Vi fick med andra ord inviga regnskyddet till vagnen då också! Den andra promenaden, dagen efter, var bort mot Alby och sedan slottet, i strålande sol. Alla slogs om vem som skulle dra vagnen, men här lät jag faktiskt dem göra det mesta delen utav promenaden, när de ändå är här liksom ;) Annars spelade vi spel - Ticket to Ride - och mös med lillan. Utan mormor, morfar och mostrarna fick Allie bland annat det här:
Jeans (Baby denim - så gulligt!), en "bomberjacka" och en body från Polarn och Pyret :) Hon fick även en jeansklänning och en till body.
På måndagen var det dags för nästa besök. Framåt eftermiddagen/kvällen kom svärmor med sambo hit, åt myste med lillan och gav henne det här fina babygymmet (Spöket Laban):
...som man också kan sova i ;)
Igår ringde ytterligare ett blombud, de ska tydligen komma idag. Får se vad det är ifrån :) Det låg även ett paket i postlådan när vi kom hem igår - från min faster med man. Allie säger tusen tack för det här fina setet med body och klänning från Newbie:
Den 4 juli kom hon, vår fina lilla Allie :)
Här är hon, endast 12 timmar gammal :)
Hon föddes kl 02.55 på morgonen, vägde 3900 g och var 51 cm lång.
I måndags fyllde hon redan en vecka gammal och den kärlek vi hunnit uppleva hittills är underbar! <3
Tänk att den här söta lilla flickan, som jag tycker att är pappa upp i dan, är vår. Att det var hon som låg i min mage i 9 månader för att sedan komma ut till oss precis på den dagen vi räknat oss till - och därmed två dagar innan BF:et från ultraljudet.
Vi lever verkligen i en bebisbubbla just nu, och kommer nog att göra det ett tag framöver, men jag ska försöa uppdatera här emellanåt ändå :) Ni ska få se vilka som varit på besök, vilka presenter Allie hittills har fått, hur första promenaderna sett ut mm.
Fram till nu har hon hunnit lägga på sig en del i vikt, det syns, för hon växer så att det knakar. Idag la jag även märke till att hennes kinder blivit mycket rundare. Men det är inte konstigt det, hon äter var 3-4 timme och jag har MASSOR med mjölk :O
En förlossningsberättelse ska jag försöka mig på att skriva också, någon gång när jag har tid och ork. Orken är ju inte direkt med mig hela tiden, då jag sover si sådär om nätterna :P
Idag är det juli - första dagen i månaden som vår bebis ska födas i. Det betyder också att det är säkert att det blir en julibebis nu, för om max 20 dagar är bebis här hos oss :D <3 Nu börjar jag bli riktigt nervös!!
Under tiden (under tiden för vadå, jo medan jag sitter här och är nervös) tänkte jag berätta om en dag förra veckan. Jag träffade då en tjej som också bor här i
Tyresö, är
gravid och ska
föda nu i juli (troligtvis i helgen - superspännande!). Vi "hittade varandra" via en mammagrupp på facebook och bestämde oss för att träffas en gång innan bebisarna är här, efter att jag gått hem från jobbet. Sagt och gjort. Vi möttes upp i Tyresö centrum och satte oss på det nya fiket
Spis & Vin Bistro Café i botten utav
Tyresö View. Vi beställde en varsin fika och satt och pratade där i solen/blåsten. Rätt som det var hade vi suttit och pratat i 2,5 timme
och vi båda hade bränt oss i solen ! Vi hade nog helt enkelt lätt för att prata med varandra :) Var jättekul att ses, och jag hoppas det blir mer utav den saken när våra bebisar är här! Passar ju perfekt med
barnvagnspromenader ute vid oss, en riktig jäkla backe mellan oss är det också, så det blir bra träning ;) haha. Stort lycka till
Isabel, när det är dags!
