Allie har under senaste kanske två veckorna blivit en frågvis liten fröken. På väldigt mycket av det man frågar/säger till henne så svarar hon "vaaför?" eller "nejje vaaför?". Det är oftast när hon inte vill göra det vi frågar/säger till henne om, och när man svarar på varför så tar hon ingen notis om svaret heller utan frågar/säger samma sak igen xD Låter riktigt roligt när man hör det nån gång, men nu börjar det bli väldigt ofta. En liten frågvis unge som säkerligen kommer att "tjata hål i huvudet" på en framöver 🙈 haha, föräldralivet I guess...

 

Ett till ord som hon börjat använda, sedan i helgen faktiskt, är Snälla. Första gången var hemma hos mina föräldrar i lördags när vi alla satt ute på altanen och åt och Allie ville att Lotten skulle komma in och leka med henne. Hon ställde sig i dörröppningen, tittade på Lotten och sa, med en väldig inlevelse, "snäällaa". Alltså det var såå gulligt och jag smälte totalt! 😍 Det roliga är att det inte direkt är ett ord jag använt så många gånger på det sättet mot henne, men ändå har hon snappat upp det. Jag har visserligen sagt "snälla Allie, kan vi..." eller liknande, men inte bara ett bedjande "snälla" sådär.