Jag skulle ljuga om jag sa att det har varit en alldeles underbar dag idag. Jag skulle även ljuga om jag sa att det inte fanns flera underbara stunder under dagen. Den här gravida mamman har idag tagit mod till sig att åka till Skansen med dottern på snart 3 år. Att vi kunde åka just idag, en tisdag, berodde på att förskolan var stängd.

 

Vi hade en hopplös eftermiddag efter förskolan igår, när Allie vägrade lyssna minsta lilla, hon var ju såklart supertrött som vanligt. Vågade mig ändå iväg idag med tanken att hon idag skulle vara mycket piggare, gladare och lyssna mer på mig, efter en natts sömn. Meeen... Att lyssna hade hon slutat med redan innan hon vaknade tror jag, ville ingenting hemma och allt var kaos redan innan vi kommit utanför dörren (vilket vi gjorde typ en timme senare än tänkt). Buss-, tunnelbane- och båtresan över till Djurgården gick ändå bra. Hon tyckte att det var spännande.

 

 

 

På Skansen sen så började det med att hon skulle klättra på första bästa staket i en kvart, alldeles innanför entrén. Lagom kul tyckte jag. Det fortsatte lite i den stilen, även om hon sprang själv och ändå gick lite åt de håll som jag föreslog så tog det stopp här och där. Alla stenar skulle bestigas och hoppas ifrån. Alla staket skulle klättras och gås på. Vi hade sett tre djur när en timme hade gått, och sen blev det väl inte jättemånga fler under de nästa två timmarna heller (förutom alla fåglar) då vi åt och sen lekte i lekparken. Fick verkligen tjata med henne från lekparken, några djur tyckte jag ändå att hon borde vilja se - hon hade bla tjatat om hönorna (varför just dem vet jag inte :P ). 

 

 

 

 

Vi kom till sist till Lill-Skansen och där fastnade vi i säkert en timme och minst 30 min av den tiden stod hon vid maskinen som man kunde slänga in nappar till katterna. Och jag hade ont i ryggen... Hon förflyttade sig efter mycket om och med till en lekhörna där inne där hon fastnade resten av tiden. 

 

 

Det här tyckte jag var häftigt, när påfågeln fällde upp sina fjädrar och gick och ruskade på dem för att impa på påfågeln bredvid

 

 

Hade sagt att vi skulle gå och fika och sen leka i stora lekparken, men det blev bara fika. Klockan var för mycket och jag orkade inte mer. Inte hon heller tror jag. Då kändes det ändå bra. Det var skönt att sätta sig ner, Allie fick en glass och jag en stor nybakt bulle och dagens första kaffe. Det var väldigt lite folk och vi valde att sätta oss utomhus, just då kom regnet. Men vi flyttade ihop oss under parasollet och klarade oss. "Mamma jag älskar dig" kom det från Allie då, bara sådär, och det kunde inte ha kommit mer lägligt. Det var precis vad jag behövde höra då <3 Min lilla tjej, jag älskar dig så otroligt mycket jag med, trots att du gör som du vill, gnäller, bråkar och säger att jag är dum. Du är ju helt under också! Jag tror bestämt att det är en trotsålder (även om jag inte tror att det finns några specifika såna) som du kommit in i, en period där du testar mig (och pappa) något otroligt, och allt det vet jag ju att barn gör för att utvecklas.

 

 

 

Är ändå till slut glad över att jag tog mig iväg till Skansen, testade. Testade medan jag inte är för höggravid. Men det känns inte som att Allie uppskattade Skansen, hon hade nog varit lika glad av att gå till lekparken här borta vid oss i nån timme. Så någon mer tur dit, själv med henne när jag är gravid, det blir det inte.

Förra fredagen var jag i Norrtälje på förmiddagen, och höll en stålföreläsning på Contiga, tillsammans med en annan kollega. Efter lunch tog jag bussen (1,5 timmes färd genom ett soligt vackert landskap) därifrån till Uppsala och gick till vårt lokalkontor där och jobbade i någon timme. Strax meddelade även A att han kommit till Uppsala med barnen och att de var framme vid hotellet. Vi hade alltså bokat in oss på Radisson Blue vid centralstationen, över natten. Jag gick med kollegorna till en uteservering och A kom dit med barnen. Var riktigt härligt med lite sommarvärme, dock så blev det väldigt varmt. Var nog lite därför Allie började gnälla rätt snart och vi fick lämna kollegorna efter bara en liten stund.

 

 

Väl tillbaka på hotellet igen duschade vi och bytte om för middagen. Vi hade bokat bord på Picnic, restaurangen som hörde till hotellet, vilket kändes smidigt och bra. Vi fick ett bra bemötande direkt när vi kom, barnen fick pennor, papper att färglägga och det var heller inga problem med beställningen. När vi sedan satt och väntade på maten så började servicen att utebli.. Kökspersonalen plingade på klockan inte bara 1 eller 2 gånger, för att serveringspersonalen skulle komma och hämta den, utan 5 gånger! Till slut tröttnade väl de (och kanske tyckte synd om oss kunder), samtidigt som det blivit fullt på bänken de ställt upp all färdig mat för servering på, så kökspersonalen fick själva gå ut och servera maten till oss. Man såg ju att de inte var vana med detta men hittade fram till rätt bord i alla fall - dock så var maten bara ljummen när den kom till oss. Så detta var lite synd :( barnen var klara med sin mat rätt snabbt och gick bort till lekhörnan, som passande nog låg på synligt avtånd från vårt bord, så jag och A kunde sitta kvar och äta och prata en stund i alla fall :) vi beställde även in efterrätt, som vi åt innan vi gick upp på rummet.

 

 

På lördagen gick vi ner och åt en väldigt god frukostbuffé, den var det inga fel på :) sen packade vi ihop våra grejer och gick ner på stan en stund. Vi var in på Åhlens där vi köpte finaste sommarkläderna till Allie (blev kär i den gula färgen), en ny keps till henne och solglasögon till Neo. Jag var även på jakt efter lite gravidkläder, men hittade ingenting. Vi åt sedan lunch/fikade och var in på en supermysig godisbutik - Augusta Janssons Karamellfabrik, där vi handlade lite innan vi gick mot hotellet och bilen igen.

 

Vi åkte sedan till Enköping, för där vankades 65 års-kalas för svärmor :) det kom en massa folk dit och mer än hälften hade jag aldrig träffat - men det var trevligt och de bjöd på jättegod mat och fika! På kvällen åkte vi sedan hem och det var skönt att få söndagen hemma sen, med bla lekparkshäng :)

Har ett bra tag känt suget av att skriva igen, det känns som att det har hänt så mycket, och att jag borde ha dokumenterat mer. Samtidigt så springer tiden iväg ändå, utan att jag sitter här och skriver... Men i mitten av augusti blir vi ju en till i familjen <3

 

För de som inte redan visste, så är jag gravid igen, med min bebis nummer 2 (och A's nr 3). Och ja, det har gått ganska långt redan - är i vecka 28 nu! Plussade den 22a december, lite för att jag var tvungen att veta helt säkert inför julmat och ev glögg med alkohol och annat, men egentligen så visste jag ju redan - jag hade ju känt det på mig ett tag, att jag var gravid :)

 

 

I graviditeten med Allie dokumenterade jag ju vad som hänt varje vecka och hur jag mådde, nu har jag inte skrivit ner någonting, inte ens för mig själv. Men det jag hela tiden känt är att graviditeten hittills varit i princip som den med Allie, men att jag över lag blivit mindre påverkad av den nu. De skillnader jag kan komma på mest tydligt är:

• Jag mådde illa i en och en halv vecka istället för tre, fyra dagar den här gången, dock så var det inte lika illa varje dag som sist. Det pågick runt vecka 8-9 i graviditeten igen och även nu var det på eftermiddag/kväll, till skillnad från var de flesta brukar säga/känna. Det sköna den här gången var att vecka 8-9 var under julledigheten, så jag behövde aldrig sitta och må illa på jobbet.
• Jag har moderkakan i framvägg nu, det hade jag inte sist. Det resulterar i vad jag tycker är en "kantigare" form på magen plus att jag inte tycker att sprakarna har känts lika tydligt från början (började dock känna i vecka 18 både nu och med Allie).
• Har en punkt snett ovanför naveln som ibland gör lite ont, som att bebisen trycker ut en fot eller nånting just där. Lite konstigt att det alltid är på samma ställe - ska fråga om det på MVC nästa gång.
• Jag kan bli riktigt anfådd emellanåt - kan vara av att bara gå till bussen, eller att halvligga på rygg i soffan.
• Jag har haft ont i svanken och/eller gluteus maximus i perioder, mest på min vänstra sida, och jag tror att det beror på att jag lyfter Allie alldeles för mycket.
• Jag har inte alls gått upp lika mycket i vikt. Vid samma vecka som jag hade gått upp 10 kg med Allie så hade jag nu bara gått upp 4,7 kg.
• Jag har inte haft några känningar av foglossning över huvud taget. Peppar, peppar...
• Googlar och läser i princip ingenting mer än det som står i gravidappen nu, med Allie läste jag ALLT, och HELA tiden. Märks att det är barn nr 2 ;)
• Har inte fått någon hormonrand på magen (än).
• Äter inga järntabletter (än).