Veckan som gått var alltså vecka 39 för vår del, som jag skrev i senaste inlägget, och idag går vi in i vecka 40. Det är sjukt att det är så nära nu, men det är också skönt, för jag börjar bli rastlös av väntan. Jag har liksom gjort allt här hemma inför bebisens ankomst känns det som + hunnit vila en hel del. Liggdelen på vagnen är det enda jag kan komma på att är kvar, men det hinner jag förmodligen fixa innan bebis tittar ut - enligt min känsla i alla fall ;)

 

En del rörelser som bebis gör nu har börjat göra ont, jag har ibland ilningar ner i blygdbenet, som även de är obehagliga/gör ont. Annars är det mest att sammandragningar kommer nån gång då och då och att jag väldigt ofta får en fot, eller numera ibland två fötter, som trycker ut på vänstra sidan av min mage. Det känns som att det syns en liten kula då, men det är bara så det känns. Känner man direkt där så är det väldigt tydligt att det är en liten hård fot. Oftast flyttar den på sig om man trycker lite på den också ;) A har även börjat fråga och kommentera när jag säger aj, eller oj, eller något liknande - "kommer bebis nu?" ;) lite kul - han tycker också att bebisen kan få komma nu :)

 

Något jag reflekterade över under veckan är att jag nog är smidigare den här gången. Med Allie kommer jag ihåg att jag liksom fick böja mig ner på "huk" med rak rygg och armen längs sidan av kroppen om jag skulle ta upp någonting från golvet, nu böjer jag istället ryggen (och ibland benen också såklart), men tar upp saker i princip som jag alltid gör :P undra om detta beror på att jag har burit Allie och böjt mig ner och letat efter saker till henne osv, eller om det beror på att jag inte lagt på mig lika mycket vikt/svullenhet som förra gången. Den här gången kan jag liksom fortfarande ha och ta av mig mina ringar på fingret plus att jag inte har behövt BH-förlängarna som jag behövde/köpte förra gången. 

 

Någon dag under veckan så drömde jag en rätt jobbig dröm. Jag låg inne på BB och hade fött vårt barn (som för övrigt var en pojke - övervägande pojkar so far i drömmarna alltså), men det konstigaste var att jag inte kom ihåg någonting av själva förlossningen. Bebisen som låg där framför mig kändes inte heller alls som min egen, det såg inte ut som att det kunde vara det heller då pojken hade svart hår och svarta ögonbryn samt var alldeles för stor, bebisen såg ut att vara flera månader gammal, inte alls som en nyfödd. Men det där var tydligen mitt barn och var A var har jag ingen aning om. När jag kom på att jag inte alls kom ihåg förlossningen började jag ifrågasätta vad som hade hänt, hur allt hade gått till, om jag hade fött vaginalt, hade jag spruckit, hur mådde min kropp osv. Det kändes som att jag liksom var snuvad på förlossningen. Aa, ni vet hur drömmar kan vara, hoppas att jag kommer att vara vaken och minnas min förlossning med bebisen snart i alla fall, och att det blir en bra till sådan :)

 

Vi är ju beräknade den 18e eller 19e aug, 18e efter uträknat datum och 19e enligt ultraljudet. Inte för att det behöver bli lika den här gången, men jag har hela tiden tänkt att bebis kommer att titta ut på uträknat datum (på söndag), eftersom att Allie gjort det. Nån dag fick jag dock tanken, att om bebis håller sig lika som Allie gjorde så kan det ju även betyda att den vill titta ut 2 dagar innan ultraljudsdagen, vilket alltså blir på lördag, den 17e. Och om det ska bli ungefär samma tid som Allie kom så kommer ju allt att börja på fredag ;) haha, vi får väl se hur rätt det blir, men just tiden/dagen som bebis väljer att komma på är väl egentligen det som jag funderar mest  på nu hur det kommer att bli. Eftersom att vi inte har någon släkting här i Stockholm så har vi lite olika alternativ att välja när det väl startar, då beroende på vilken dag, vilken tid på dygnet osv som det hela sätter igång. Skulle helst slippa att det går allt för fort också, så att vi inte behöver ta med oss Allie in på förlossningen, men i värsta fall får någon komma och hämta henne där.

 

Ett sista MVC-besök har vi ju inbokat på torsdag också, det är jag iofs inställd på att jag ska kunna gå på... Kanske ett lite svamligt inlägg, men som ni kanske märker så är jag både nyfiken och har tid att tänka en del ;) ska bli såå mysigt när bebis kommer nu, att slippa väntandet och komma in i en sorts vardag igen :) <3

 

 

...har gått, och vi är ännu en vecka närmare bebis. Tycker verkligen att den kan ta och komma ut nu :) Jag menar, imorgon går vi ju faktiskt in i vecka 40, och jag blir så lätt rastlös!

 

Under veckan som gått har A jobbat och jag och Allie har fått roa oss själva om dagarna. I måndags var vi till Tyresö Centrum för att leka i lekparken och uträtta några ärenden. Det var så skönt att åka dit och leka Allie leka på ett ställe där hon kunde klara av i princip allting själv, till skillnad från den lekpark vi har närmast här hemma när alla förskolor/skolor är igång. I centrum slapp jag lyfta, passa och hjälpa henne titt som tätt och kunde istället sitta och vila och prata med henne från sidan. Min kropp orkar liksom inte så mycket mer nu har jag känt. Vi åt även lunch där, varefter hon fick leka i lekrummet medan jag drack mitt kaffe och innan vi tog bussen hem igen så hämtade vi ut mina nya testlinser, hämtade ut Babyboxen från apoteket hjärtat och gick in på Lindex en sväng - finns såå mycket fint där nu, men jag ska hålla mig från att handla till att bebis kommer ut, så jag vet vilka färger jag ska välja - alla kläder vi har nu i minsta stolkerarna är så neutrala ;)

 

 

På tisdagen var vi bara hemma hela dagen. Allie vakande väldigt tidigt på morgonen, så jag antog att det skulle behövas en lunchsovning. Så på förmiddagen lekte vi med Allies tågbana (som inte varit framme på flera månader) innan vi gick ut med vagnen. Hon vägrade äta lunch först, så hon fick sova och jag åt lunch och la mig en stund jag med, innan hon vaknade igen. Efter att hon ätit tittade vi på Nalle Puh-film, byggde pärlplattor och hade det så mysigt. Hon var verkligen en ängel den här dagen :)

 

 

Inför onsdagen hade jag laddat upp med energi för att ta med mig Allie till Kaatach (leklandet här i Tyresö). Vi åkte dit vid halv elva och hon var superglad när vi kom dit och bara sprang in. Hon var näjd så länge hon fick leka, så jag lät henne bestämma en hel del om var hon skulle och hur länge hon skulle vara inne/ute osv, men efter en timmes tjat (från mig) om att vi borde äta klarade inte mitt tålamod längre och det blev gnäll, gråt och skrik. Till slut åt vi och sen fick hon åka karusell ute. Allt blev bra och fortfarande, så länge hon fick leka som hon ville, så var hon glad. Jag fick tjata till mig en fika (trots att hon skulle få glass), då jag var ritkigt trött/slut och lät henne leka en stund till efter det. Men sen ville jag verkligen hem - INTE Allie. Blev skrik, panik och gråt även den här gången och jag var såååå slut. Gravid i vecka 39, helt själv med en trotsig 3-åring på ett lekland i närmare 5,5  timme kanske inte var den bästa idén.... Hem kom vi till slut i alla fall, helt slut båda två.

 

 

På torsdagen tog vi det lugnare, hemma på förmiddagen och sen på eftermiddagen åkte vi hem till Allies förskolekompis Linnéa (som tyvärr byter förskola nu till hösten) för första gången. Vi var där i några (regniga och åskande) timmar, lekte, fikade och pratade bebisar - de väntar också barn, om ungefär en månad. Förhoppningsvis kommer vi att kunna ses mer framöver även med bebisarna :)

 

I fredags kom Isabel och Ophelia hit och gjorde oss sällskap. Det blev lek och prat, men även en del gnäll från tjejerna. Det kan ju inte gå bra varje gång ;) efter lek och lunch fick tjejerna titta på deras favoriter Paw Patrol på tv:n medan jag och Isabel satt och pratade en stund. Blev en hel bebisprat och tjejsnack :)

 

Lördag och söndag var svärmor + sambo här hos oss. De och A var iväg till Notholmen igår kväll, för att titta på Cajsa-Stina Åkerström, och sen sov de här. Så det blev en hel del umgänge medan de var här, både inne och ute i lekparken. Vi testade även lunch på Café Clara här på torget för första gången - där kommer jag nog att luncha med bebis ibland under hösten känner jag på mig ;)