I tisdags kände jag mer verkligen inge bra i kroppen när jag gick från jobbet för att åka och träna och jag övervägde väldigt många gånger med mig själv om jag verkligen skulle träna eller istället åka hem. Jag klev dock av bussen och bara på de minutrarna jag gick ute så kände jag mig mycket bättre. "Ja men jag kan ju träna" var tanken då. Så fort jag kommer in på gymmet och börjar byta om så sköljer den där dåliga känslan över mig igen, ett väldigt svagt illamående, en känsla av den kallsvett man får av att svimma plus att jag är väldigt trött. Efter att jag bytt om kommer tanken "det kanske är såna här dagar man ska lyssna på kroppen och åka hem", men jag sitter i omklädningsrummet en stund och går sedan och värmer upp. Uppvärmningen känns sådär, inte hel hundra den heller, och det är samma sak när jag börjar med benpressen. Men ju mer jag gör av den, desto bättre känns det faktiskt ändå och jag klarar till och med av att öka vikten sedan sist. Kör på med mina övningar och funderar om jag i alla fall ska skippa marklyften eftersom jag känner mig svag, men jag bestämmer mig även där att köra. Det går bra och jag lyckas öka där med. Jag förstår inte riktigt hur det kan gå så bra trots att känslan är så dålig...

 

Idag hade jag tänkt gå på step+core, men efter huvudvärk mer eller mindre från igår kväll och en ipren på eftermiddagen så låter jag faktiskt bli det idag (trots att träningsväskan var med). Jag gissar och hoppas på att kroppen gillar det och att jag istället kan köra hårt på gymmet imorgon med A. Det är ju trots allt roligare att träna tillsammans :) <3